Vissa dagar känner du dig trygg, energisk och hemma i dig själv. Andra dagar är det som om samma vardag plötsligt blivit tyngre. Småsaker skaver, oron växer och det som nyss kändes enkelt kan kännas övermäktigt. Om förändringen återkommer före mens kan det finnas ett mönster som är värt att förstå.
Det här är en artikel för dig som vill förstå din kropp bättre, men också för dig som lever nära någon som ibland mår oförklarligt dåligt. PMS och PMDS handlar om betydligt mer än att vara lite lättirriterad före mens. För vissa kvinnor påverkas känslolivet, sömnen, orken och relationerna så tydligt att vardagen förändras under flera dagar varje månad.
Det fina med kunskap är att den kan göra skillnad. När du börjar se ett mönster blir det lättare att förstå vad du upplever, prata om det och söka hjälp som passar.
Vad är skillnaden mellan PMS och PMDS?
PMS står för premenstruellt syndrom. Det är återkommande fysiska och/eller psykiska besvär som uppstår under tiden före menstruationen och lättar när mensen kommer eller kort därefter. Vanliga symtom är irritation, nedstämdhet, ömma bröst, svullnad, trötthet och förändrad aptit.
PMDS står för premenstruellt dysforiskt syndrom, ibland kallat PMDD efter den engelska förkortningen. Det är en svårare form av premenstruella besvär där framför allt humör och psykiskt mående påverkas så mycket att arbete, relationer eller vardag blir svåra att hantera.
En viktig skillnad är alltså inte bara vad du känner, utan hur starka symtomen är, när de kommer och hur mycket de påverkar ditt liv. PMS kan vara påfrestande. PMDS kan vara djupt funktionsnedsättande och förtjänar att tas på samma allvar som andra tillstånd som påverkar den psykiska hälsan.
Hur vet man om man har PMS eller PMDS?
Det finns ingen enskild känsla eller ett enkelt blodprov som avgör saken. Nyckeln är det återkommande mönstret: besvären uppstår typiskt under den sista veckan före menstruationen, förbättras inom några dagar efter att mensen börjat och är små eller frånvarande under veckan efter mensen.
Ställ dig fyra frågor:
- När börjar jag må annorlunda? Kommer oron, irritationen eller nedstämdheten ungefär vid samma tidpunkt i cykeln?
- När släpper det? Märker jag en tydlig lättnad när mensen börjar eller strax därefter?
- Hur mår jag mellan perioderna? Finns det dagar då jag känner igen mitt vanliga jag?
- Vad händer i vardagen? Påverkas min koncentration, mitt arbete, mina relationer eller min förmåga att göra sådant jag brukar klara?
Om du känner igen det här är det klokt att börja följa dina symtom. Du behöver inte själv kunna avgöra om det är PMS eller PMDS för att be om hjälp.

Elva symtom att känna igen
PMDS kan visa sig på flera sätt, och två kvinnor kan uppleva tillståndet helt olika. Här är symtom som används i bedömningen:
- Påtagliga humörsvängningar, plötslig gråtmildhet eller ökad känslighet.
- Stark irritation, ilska eller fler konflikter än vanligt.
- Nedstämdhet, självkritik eller känslor av hopplöshet.
- Ångest, oro eller en känsla av inre spänning.
- Minskat intresse för sådant du annars tycker om.
- Svårare att koncentrera dig eller hålla fokus.
- Uttalad trötthet eller brist på energi.
- Förändrad aptit, ökat sug eller annorlunda matvanor.
- Sömnsvårigheter eller ett större sömnbehov.
- Känslan av att vara överväldigad eller tappa kontrollen.
- Kroppsliga besvär, exempelvis ömma bröst, svullnad, huvudvärk eller värk.
För en PMDS-diagnos krävs enligt etablerade diagnoskriterier minst fem symtom, där minst ett är ett centralt humörsymtom, och en tydlig påverkan på vardagen. Mönstret behöver vanligen bekräftas genom dagliga anteckningar under minst två cykler. Det är inte antalet symtom på en lista som ensamt avgör diagnosen.
Varför kan hormoner påverka humöret så mycket?
En av de mest intressanta upptäckterna inom forskningen är att PMDS inte nödvändigtvis beror på att kroppen producerar onormalt mycket eller lite könshormoner. I stället tyder forskningen på att vissa kvinnor är särskilt känsliga för de normala hormonförändringarna efter ägglossningen.
Efter ägglossningen ökar progesteronet. När progesteron omsätts bildas bland annat ämnet allopregnanolon, som påverkar hjärnans GABA-system, ett system som är betydelsefullt för bland annat lugn, stressreaktioner och känsloreglering. Hos vissa verkar hjärnan reagera annorlunda på förändringarna i dessa signaler. Forskningen försöker fortfarande förstå exakt varför.
Det hjälper oss att förstå något viktigt: två kvinnor kan ha liknande hormonförändringar men uppleva dem helt olika. Att en person drabbas hårt betyder inte att hon saknar viljestyrka eller behöver skärpa sig.
Professor och överläkare Inger Sundström Poromaa vid Uppsala universitet beskriver i sin artikel på Hormonguiden hur forskning om ägglossning och progesteron har bidragit till förståelsen av PMDS. Läs gärna hennes fördjupning: Premenstruellt syndrom och premenstruellt dysforiskt syndrom.
Kan man ha PMDS utan att förstå det själv?
Ja, särskilt om man inte har börjat koppla sitt mående till menscykeln. När man befinner sig mitt i en period av stark oro eller nedstämdhet känns känslorna verkliga och närvarande. Det kan vara svårt att se att de också följer ett biologiskt mönster.
Det kan exempelvis handla om att du återkommande börjar tvivla på dig själv, blir mer lättstressad eller upplever konflikter som ovanligt svåra. Några dagar senare kan du känna dig betydligt mer stabil och undra varför allt kändes så tungt.
Men det finns en viktig skillnad att uppmärksamma: om nedstämdhet eller ångest finns under hela månaden och bara blir värre före mens kan det handla om en premenstruell försämring av ett annat tillstånd. Det är också något vården kan hjälpa till att bedöma.
Övningen som kan ge dig svar: följ två menstruationscykler
Det här är kanske artikelns mest användbara råd. Under två månader, ägna en minut varje kväll åt att notera hur du har mått. Du behöver inte skriva en lång dagbok. Det viktigaste är att vara konsekvent.
Anteckna varje dag:
- Vilken dag i menscykeln du befinner dig på, och när blödningen börjar.
- Humör, oro och irritation på en skala från 0 till 3.
- Energi, sömn och koncentration på samma skala.
- Eventuella kroppsliga symtom, som svullnad, huvudvärk eller bröstspänning.
- Om besvären påverkat arbete, familjeliv, relationer eller sådant du velat göra.
Efter två cykler kan du jämföra dagarna före mens med dagarna efter. Ser du en tydlig återkommande förändring? Ta gärna med anteckningarna till vårdcentral eller gynekolog. Vården kan också använda ett särskilt skattningsformulär, exempelvis DRSP, för att få en mer systematisk bild.
Det här är ingen självdiagnos. Det är ett sätt att ge dig själv och vården bättre information, så att rätt hjälp blir lättare att hitta.
För dig som är partner: det här behöver du förstå
Att leva nära någon med svåra premenstruella symtom kan väcka många frågor. Hur kan samma person vara varm, trygg och energisk ena veckan, men känna sig överväldigad eller mycket nedstämd nästa?
Det första är att inte förminska upplevelsen. Att säga ”det är bara hormoner” hjälper sällan. Hormoner kan påverka hur känslor upplevs och regleras, men det gör inte känslorna oviktiga.
Fråga hellre: ”Jag märker att du har det tungt just nu. Vad skulle underlätta för dig?” Ibland behövs avlastning, ibland närhet, ibland lugn och utrymme. Prata gärna om det under en period när båda mår bra, i stället för att försöka lösa allt mitt i en svår stund.
En gemensam förståelse för cykelmönstret kan göra det lättare att planera, kommunicera och möta varandra med omtanke. Samtidigt ska ingen behöva acceptera hot, kränkningar eller otrygghet i en relation. Stöd och ansvar hör ihop.

Vad hjälper vid PMS och PMDS?
Det finns hjälp att få, och det är ett av de viktigaste budskapen. Du behöver inte planera hela livet kring dagar då du mår dåligt.
Vid lindrigare PMS
För många kan det vara värdefullt att börja med regelbunden sömn, rörelse, återhämtning och att minska sådant som ökar den egna stressen. Att känna till sin cykel gör det också lättare att förstå när man kan behöva mer vila eller stöd. Dessa vanor kan vara hjälpsamma men ersätter inte behandling vid svåra symtom.
Vid svårare PMS eller PMDS
Vid PMDS finns behandlingar med vetenskapligt stöd. SSRI-läkemedel är ett etablerat alternativ och kan vid PMDS ibland ge effekt snabbare än vid behandling av depression. För vissa fungerar behandling endast under den symtomgivande delen av cykeln, medan andra behöver en annan uppläggning.
Vissa kombinerade p-piller, särskilt särskilda formuleringar och doseringsscheman, kan också hjälpa. Valet beror bland annat på symtom, medicinsk bakgrund och om preventivmedel behövs. Vid mycket svåra besvär kan specialistvården diskutera andra hormonella behandlingar.
Vilken behandling som passar bäst avgörs tillsammans med vården. Det viktiga är att veta att svåra cykliska humörsymtom är något man kan få hjälp med, inte något man måste stå ut med i tysthet.
När ska man söka vård?
Sök hjälp om du återkommande blir så nedstämd, orolig, arg eller utmattad före mens att det påverkar ditt arbete, dina relationer eller din vardag. Du behöver inte ha fyllt i en symtomdagbok innan du kontaktar vården, även om den kan bli ett bra stöd i bedömningen.
Om du har tankar på att skada dig själv eller inte vilja leva ska du söka hjälp direkt, oavsett var i menscykeln du befinner dig. Vid omedelbar fara, ring 112. För rådgivning om vart du kan vända dig finns 1177.
Och om cykeln börjar förändras?
Under åren före menopausen kan hormonmönstret bli mer varierande. Sömn, humör och menstruation kan förändras, och för vissa blir premenstruella besvär mer påtagliga. Det betyder inte att alla nya symtom är PMS eller PMDS. Just därför kan det vara värdefullt att följa sitt mående och prata med vården om det som förändras.
Det finns ingen ålder då det är för sent att börja förstå sin kropp bättre.
Att förstå sig själv är också att ta hand om sig själv
På Stella & Zoe tycker vi att det goda livet rymmer mer än det vi omger oss med. Det handlar också om hur vi mår, hur vi förstår oss själva och hur vi tar hand om varandra. Därför delar vi berättelser och kunskap om allt från hudvård och välbefinnande till självkänsla, relationer och kvinnors hälsa.
Vi vill inspirera till nyfikenhet, omtanke och ett liv där du får utrymme att må bra, utvecklas och njuta av det som är viktigt för dig. Ibland börjar det med något så enkelt, och så betydelsefullt, som att upptäcka ett mönster i sitt eget mående.
Du behöver inte ha alla svar i dag. Men du förtjänar att förstå vad som händer i din kropp och veta att det finns hjälp.
Källor och vidare läsning
- Inger Sundström Poromaa, professor och överläkare, ”Premenstruellt syndrom och premenstruellt dysforiskt syndrom”, Hormonguiden. Artikelns forskningsgenomgång och referenslista har varit en central utgångspunkt för detta reportage.
- 1177 Vårdguiden, information och vårdvägledning vid premenstruella besvär.
- Takeda T. Premenstrual disorders: Premenstrual syndrome and premenstrual dysphoric disorder. Journal of Obstetrics and Gynaecology Research, 2022.
- Reilly TJ med flera. Intermittent selective serotonin reuptake inhibitors for premenstrual syndromes: A systematic review and meta-analysis of randomised trials. Journal of Psychopharmacology, 2022.
- Comasco E med flera. Ulipristal Acetate for Treatment of Premenstrual Dysphoric Disorder: A Proof-of-Concept Randomized Controlled Trial. American Journal of Psychiatry, 2021.
Stella & Zoe Journal delar kunskap och inspiration. Artikeln ersätter inte individuell medicinsk bedömning.
