Vi kan lägga mycket tid på att hitta rätt hudvård.
Peptider för fyllighet och spänst.
Retinol för linjer, hudstruktur och pigmentering.
C-vitamin för antioxidantstöd, lyster och ojäm hudton.
Vi kan läsa ingredienslistor, bygga rutiner och använda aktiva produkter konsekvent i veckor eller månader för att ge huden tid att förändras.
Men mitt i allt det finns ett steg som kanske inte känns lika spännande.
Solskydd.
Och ju mer vi har fördjupat oss i hudens åldrande, desto mer intressant har just solskydd faktiskt blivit.
För flera av de förändringar vi försöker arbeta med genom avancerad hudvård har en gemensam yttre drivkraft:
UV-strålning.
Ojämn pigmentering.
Förändringar i kollagen och hudens stödjande strukturer.
Grovare hudstruktur.
Fina linjer.
Det vi ofta samlar under begreppet fotoåldrande.
Så kanske är frågan inte bara:
Vilka produkter ska jag lägga till i min rutin?
Utan också:
Vad försöker jag skydda huden från medan jag använder dem?
Vad är fotoåldrande egentligen?
Huden åldras av flera orsaker.
En del av processen är naturlig och sker oavsett vilken hudvård vi använder.
Men en annan del påverkas av vår omgivning – och UV-strålning är en av de viktigaste yttre faktorerna.
Det är den delen av hudens åldrande som brukar kallas fotoåldrande.
Med tiden kan UV-exponering bidra till förändringar i bland annat:
- kollagen och elastiska strukturer
- hudens extracellulära matrix
- pigmentering
- hudstruktur
- fina och djupare linjer
Och plötsligt börjar hela hudvårdsrutinen hänga ihop.
Vi använder retinol för att arbeta med bland annat hudstruktur, pigmentering och kollagenrelaterade processer.
Vi använder C-vitamin för antioxidantstöd, kollagen och hudton.
Vi använder peptider med fokus på bland annat fyllighet, struktur och linjer.
Samtidigt kan UV-strålningen fortsätta påverka flera av exakt samma områden.
Det betyder inte att resten av hudvården blir meningslös om man någon gång glömmer SPF.
Men det gör solskydd till en väldigt logisk del av samma långsiktiga strategi.
Kan solskydd verkligen påverka hur huden åldras?
Ja – och det här tycker vi är en av de mest intressanta delarna av forskningen.
I en randomiserad studie följdes över 900 vuxna under flera år.
En grupp använde bredspektrumsolskydd dagligen medan en annan använde solskydd efter eget omdöme.
Efter ungefär fyra och ett halvt år hade gruppen som använt solskydd dagligen 24 % mindre ökning av mätbara tecken på hudåldrande jämfört med gruppen som använt solskydd mer sporadiskt.
Det är ett ganska fantastiskt resultat när man tänker på vad som faktiskt studerades.
Inte bara:
”UV kan påverka huden.”
Utan:
Vad händer med hudens åldrande när människor faktiskt använder solskydd konsekvent under flera år?
Skillnaden gick att mäta.
Och det gör solskydd till betydligt mer än produkten vi tar fram för att undvika att bränna oss på stranden.
UVA och UVB – vad är egentligen skillnaden?
Vi behöver inte kunna hela fysiken bakom UV-strålning för att använda solskydd rätt.
Men två begrepp är bra att känna till.
UVB är starkt förknippat med solbränna och bidrar till UV-relaterade hudskador.
UVA tränger djupare ned i huden och är särskilt relevant när vi pratar om fotoåldrande.
Båda är därför relevanta.
Det är också anledningen till att vi inte bara ska titta på siffran SPF.
Ett bra solskydd behöver också ge ett ordentligt UVA-skydd.
I Europa känner du ofta igen detta genom UVA-symbolen där bokstäverna UVA står inuti en cirkel.
Vad betyder SPF?
SPF beskriver framför allt skyddet mot den UV-strålning som orsakar rodnad – huvudsakligen UVB.
Det betyder inte att SPF 50 ger ett fullständigt skydd mot all UV-strålning.
Och SPF-talet berättar inte ensamt allt om UVA-skyddet.
Därför är det mer användbart att tänka:
bra SPF + bra UVA-skydd.
I Sverige rekommenderar bland annat Cancerfonden minst SPF 30 på hud som inte skyddas av kläder när solskydd behövs.
Behöver man verkligen använda solskydd varje dag i Sverige?
Här tycker vi att hudvårdsdiskussionen ibland blir lite onödigt svartvit.
Sverige är inte ett land där UV-belastningen ser likadan ut året runt.
UV-index varierar kraftigt beroende på:
- årstid
- tid på dagen
- väder
- geografisk plats
- höjd
- reflektion från exempelvis snö och vatten
Strålsäkerhetsmyndigheten använder UV-index 3 som en praktisk gräns där de flesta behöver börja tänka på solskydd.
I Sverige kan UV-index under sommaren ligga omkring 4–7 mitt på dagen.
Under de mörkaste vintermånaderna är det däremot vanligt att UV-index ligger betydligt lägre.
Det betyder att vi inte tycker att den mest användbara regeln är:
”SPF 50 varje dag, 365 dagar om året, oavsett omständigheter.”
En bättre vana är att förstå sin exponering.
Fråga:
- Vad är UV-index idag?
- Hur länge ska jag vara utomhus?
- Vilken tid på dagen?
- Ska jag vara nära vatten eller snö?
- Reser jag till starkare sol?
- Arbetar jag aktivt med pigmentering eller fotoåldrande?
Solskydd blir mycket lättare att använda konsekvent när man förstår varför man använder det.
Men om jag arbetar inomhus hela dagen – behöver jag fortfarande SPF?
Inte automatiskt.
Det viktiga är fortfarande hur mycket UV-strålning huden faktiskt exponeras för.
Vanligt fönsterglas blockerar stora delar av UVB-strålningen, men en del UVA kan passera genom glas.
Det betyder att solskydd kan vara mer relevant om du exempelvis:
- sitter nära ett stort solbelyst fönster under flera timmar
- får direkt solljus på ansiktet vid skrivbordet
- kör mycket bil under dagtid
- har pigmentering som du aktivt försöker minska
- befinner dig i en miljö där UV-index är högt och får mycket dagsljusexponering genom glas
Om du däremot arbetar långt från fönster, inte får direkt sol på huden och UV-index dessutom är lågt är den faktiska UV-exponeringen betydligt mindre.
”Inomhus” betyder inte automatiskt noll UVA – men det betyder heller inte att varje person måste använda SPF varje arbetsdag året runt oavsett exponering.
Och om det är molnigt?
Moln innebär inte automatiskt att UV-strålningen försvinner.
En del UV kan fortfarande nå huden även under molniga dagar.
Men en mulen decemberdag i Sverige är inte samma UV-situation som en molnig sommardag med högt UV-index.
Det är ytterligare en anledning till att UV-index är ett bättre verktyg än att bara titta ut genom fönstret.
Räcker min foundation som solskydd?
Det här är faktiskt en väldigt vanlig och rimlig fråga.
Om vi redan har foundation över hela ansiktet kan det kännas som att huden borde vara skyddad.
Och makeup kan ge ett visst fysiskt skydd.
Men vanlig foundation utan ett deklarerat UV-skydd ska inte räknas som solskydd.
Och även foundation som faktiskt har SPF har ett praktiskt problem:
mängden.
SPF-värdet gäller för den mängd produkt som användes när solskyddet testades.
De flesta av oss applicerar betydligt mindre foundation än den mängd som skulle behövas för att få det angivna SPF-skyddet.
Därför tycker vi att det är mycket enklare att tänka:
foundation med SPF = en bonus.
Inte:
foundation = mitt huvudsakliga solskydd.
Applicera solskyddet som ett eget hudvårdssteg.
Lägg sedan makeup ovanpå.
Men är solskydd verkligen säkert?
Det här är en fråga vi tycker är värd att ta på allvar.
På sociala medier cirkulerar regelbundet påståenden om att solskydd och vissa UV-filter skulle vara hormonstörande, farliga eller till och med cancerframkallande.
Det kan förstås skapa osäkerhet.
Men här är det viktigt att utgå från hur kosmetiska produkter faktiskt regleras där vi bor.
I EU får UV-filter inte användas fritt i kosmetika.
De filter som får användas regleras genom EU:s kosmetikalagstiftning och omfattas av angivna koncentrationsgränser och användningsvillkor.
EU-kommissionens vetenskapliga kommitté SCCS – Scientific Committee on Consumer Safety – utvärderar dessutom säkerheten när nya frågor uppstår.
Och systemet är inte statiskt.
Om ny forskning förändrar kunskapsläget kan ett filter omvärderas, koncentrationsgränser ändras eller användningen begränsas.
Det betyder inte att man aldrig får ställa frågor om enskilda UV-filter.
Tvärtom.
Men det betyder att påståendet:
”solkräm är cancerframkallande”
är alldeles för svepande.
Samtidigt är sambandet mellan UV-strålning, hudskador och hudcancer väl etablerat.
Så för oss blir frågan betydligt mer användbar om vi formulerar den så här:
Vilket EU-godkänt solskydd passar min hud och min vardag så bra att jag faktiskt använder det när skydd behövs?
Mineraliskt eller ”kemiskt” solskydd?
Det här är ytterligare ett område där orden ibland gör frågan svårare än den behöver vara.
När man säger ”kemiskt solskydd” menar man vanligtvis produkter med organiska UV-filter.
Med ”mineraliskt solskydd” menar man framför allt filter som exempelvis zinkoxid och titandioxid.
Båda typerna kan användas för att bygga effektiva solskydd.
Vi tycker därför inte att man behöver välja sida i ett krig mellan ”kemiskt” och ”mineraliskt”.
Det viktiga är:
- bra UVB-skydd
- bra UVA-skydd
- en konsistens du kan använda i tillräcklig mängd
- en formula huden trivs med
För ett fantastiskt solskydd på papperet hjälper ganska lite om man ogillar det så mycket att man knappt använder det.
Hur mycket solskydd behöver man?
Det här är kanske en av de viktigaste praktiska detaljerna.
SPF-värdet på förpackningen gäller när produkten används i den mängd som den testats med.
Den europeiska testnivån ligger omkring 2 mg produkt per cm² hud.
För hela kroppen hos en genomsnittlig vuxen motsvarar det ungefär sex teskedar solskydd.
För ansikte och hals blir mängden förstås betydligt mindre, men principen är densamma:
för lite produkt ger lägre skydd än det SPF-tal som står på förpackningen.
Det är därför ett solskydd man tycker om att använda generöst ofta är ett bättre val än en ”perfekt” formula som man försöker snåla med.
SPF 30 eller SPF 50?
För situationer där solskydd behövs rekommenderas ofta minst SPF 30.
SPF 50 kan vara ett väldigt logiskt val när:
- UV-index är högt
- du ska vara utomhus länge
- du befinner dig i starkare sol
- du är mycket solkänslig
- du lätt utvecklar pigmentering
- du vill ha extra marginal eftersom människor i verkligheten inte alltid applicerar perfekt mängd
Men högre SPF betyder inte att man kan stanna i solen obegränsat.
Solskydd är bara en del av ett bra solskyddsbeteende.
Kläder, skugga och att minska exponeringen när solen är som starkast spelar också roll.
Vilket solskydd passar vilken hud och vilken vardag?
Precis som med resten av hudvården finns det inte ett enda solskydd som passar alla.
Hudtyp, UV-index, hur länge du ska vara ute, vilken finish du tycker om och vilken skyddsnivå du faktiskt behöver spelar roll.
Det är också därför vi på Stella & Zoe tycker om att erbjuda olika typer av solskydd istället för att försöka göra ett enda alternativ rätt för alla.
Odylique Natural Sun Screen SPF 30 – för känslig och reaktiv hud
Odylique Natural Sun Screen SPF 30 är ett bredspektrumsolskydd med UVA- och UVB-skydd baserat på icke-nano zinkoxid.
Formulan är vattenfri, 100 % av naturligt ursprung och certifierat ekologisk enligt Soil Association COSMOS.
Den är dessutom dermatologiskt testad för känslig hud.
Runt det mineraliska UV-skyddet finns en vårdande bas med bland annat jojobaolja, kakaosmör, havtorn, ringblomma och kamomill.
Odylique beskriver produkten som lämplig även för mycket känslig och eksembenägen hud och anger att den i ansiktet kan användas istället för en antioxidantfuktkräm.
Det gör Odylique SPF 30 särskilt intressant om du tänker:
”Jag vill ha ett mineraliskt SPF 30 som samtidigt känns som hudvård – och min hud uppskattar milda, vårdande formulor.”
För känslig, reaktiv eller torr hud tycker vi att det här är ett väldigt naturligt alternativ.
Antipodes Supernatural SPF50+ – när du vill ha högre skydd
Antipodes Supernatural SPF50+ Ceramide Silk Facial Sunscreen är också ett mineraliskt solskydd baserat på zinkoxid, men här ligger fokus på SPF50+, UVA- och UVB-skydd och en mer silkeslen ansiktsfinish.
Antipodes anger att produkten är oberoende testad enligt den australiska TGA-standarden och framtagen för att ge ett högt skydd utan en tydlig vit hinna.
Formulan innehåller dessutom ceramider och vårdande växtoljor och är utvecklad för att fungera fint även under makeup.
Det gör Antipodes särskilt intressant om du tänker:
”Jag vill ha ett högt SPF50+-skydd för ansiktet men fortfarande ha en elegant hudvårdskänsla och en finish som fungerar under makeup.”
Vi tycker att den blir extra logisk när:
- UV-index är högre
- du ska vistas mycket utomhus
- du reser till starkare sol
- pigmentering är ett stort fokus i din hudvårdsrutin
- du använder avancerad hudvård och vill ha ett högre vardagsskydd
Det är alltså inte två versioner av samma solskydd.
Odylique SPF 30 och Antipodes SPF50+ fyller olika roller.
Vilken av våra SPF-produkter skulle vi välja?
Välj Odylique SPF 30 om du tänker:
”Min hud är känslig eller reaktiv och jag vill ha ett naturligt, mineraliskt SPF 30 i en vårdande formula.”
Välj Antipodes SPF50+ om du tänker:
”Jag vill ha ett högt skydd för ansiktet, gärna mineraliskt, men jag vill fortfarande ha en elegant finish som fungerar i min vanliga hudvårds- och makeuprutin.”
Det viktigaste är alltså inte att hitta det solskydd som låter mest avancerat på papperet.
Det viktigaste är att välja rätt skyddsnivå för situationen – i en formula som huden trivs med och som du faktiskt kommer använda i tillräcklig mängd.
Måste jag återapplicera varannan timme även om jag sitter på kontoret?
Inte nödvändigtvis på samma sätt som om du befinner dig på stranden.
Rådet om återapplicering blir särskilt relevant vid pågående UV-exponering.
Om du är ute länge i stark sol, badar, svettas eller torkar av huden behöver solskyddet fyllas på.
Om du däremot applicerar SPF på morgonen, åker till ett kontor och tillbringar större delen av dagen långt från direkt solljus är situationen en helt annan.
Återigen tycker vi att den faktiska exponeringen är mer relevant än en mekanisk regel.
En dag på stranden och en arbetsdag framför en dator behöver inte behandlas som samma sak.
Var ska SPF ligga i hudvårdsrutinen?
Som det sista hudvårdssteget på morgonen.
Till exempel:
C-vitamin eller annat serum
→ eventuell fuktkräm eller ett avslutande lipidsteg som C-Radiance
→ solskydd
→ makeup
Om du använder en mer oljelik produkt som C-Radiance tycker vi att det är praktiskt att låta den sätta sig ordentligt på huden innan solskyddet appliceras som ett separat, jämnt lager.
Blanda inte solskydd direkt med serum, ansiktsolja eller foundation i handen.
Solskyddet är testat som den färdiga formula som finns i förpackningen.
Låt den få appliceras som just det.
Vad händer med resultaten av hudvården om man inte använder SPF?
Det här är egentligen frågan vi började med.
Och svaret är inte:
”All annan hudvård är bortkastad.”
Så enkelt – eller dramatiskt – behöver vi inte göra det.
Men om du använder avancerad hudvård för att arbeta med:
- pigmentering
- fotoåldrande
- hudstruktur
- kollagenrelaterade förändringar
- fina linjer
- ojäm hudton
är det väldigt logiskt att samtidigt försöka minska fortsatt UV-belastning.
Annars arbetar vi med konsekvenserna samtidigt som en av de viktigaste yttre faktorerna bakom flera av dem fortsätter påverka huden.
Det är också därför solskydd hör så naturligt ihop med produkter som retinol och C-vitamin.
Plötsligt blir SPF inte det tråkiga steget efter all den spännande hudvården.
Det blir en del av hur vi skyddar det vi försöker uppnå.
Vad tar vi med oss?
Kanske framför allt att solskydd inte behöver handla om rädsla för solen.
Och det behöver inte handla om perfektion.
Det handlar om att förstå:
UV-index.
Exponering.
Hudens behov.
Och vad vi faktiskt försöker åstadkomma med resten av vår hudvård.
Om du använder retinol för hudstruktur och pigmentering.
C-vitamin för antioxidantstöd, kollagen och hudton.
Peptider för fyllighet, matrix och linjer.
Då är det ganska logiskt att också fråga:
Hur mycket fortsatt UV-belastning utsätter jag huden för?
Det tycker vi är en betydligt mer användbar fråga än:
”Måste jag verkligen ha SPF 50 en mörk novembermorgon i Sverige?”
Ibland är UV-index mycket lågt och exponeringen minimal.
En annan dag är UV-index högt, du ska tillbringa flera timmar utomhus och situationen ser helt annorlunda ut.
Bra solskydd handlar därför inte bara om vilken flaska man köper.
Det handlar om att förstå när, varför och hur den ska användas.
Och kanske är det den mest användbara lärdomen från hela vår resa genom aktiv hudvård hittills:
Vi kan göra mycket med det vi lägger på huden. Men ibland är det minst lika viktigt att minska det huden behöver försvara sig mot.
Källor och vetenskapligt underlag
Daglig användning av solskydd och fotoåldrande
Hughes MCB, Williams GM, Baker P, Green AC. Sunscreen and prevention of skin aging: a randomized trial. Annals of Internal Medicine. 2013.
I den randomiserade studien följdes 903 vuxna under flera år. Gruppen som använde bredspektrumsolskydd dagligen hade efter 4,5 år 24 % mindre ökning av mätbara tecken på hudåldrande än gruppen som använde solskydd efter eget omdöme.
Strålsäkerhetsmyndigheten – UV-index och solskydd i Sverige
Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar att de flesta börjar tänka på solskydd när UV-index är 3 eller högre.
I Sverige varierar UV-index kraftigt över året. Under sommaren kan index ligga omkring 4–7 mitt på dagen, medan det under vintern generellt är betydligt lägre.
Läs mer hos Strålsäkerhetsmyndigheten
1177 – UVA, UVB och solskador
1177 beskriver att både UVA och UVB kan orsaka hudskador och att omfattande UV-exponering kan bidra till bland annat förändringar i hudens bindväv och utveckling av rynkor.
Cancerfonden – solskydd och hudcancer
Cancerfonden beskriver UV-strålning som den viktigaste påverkbara riskfaktorn för hudcancer och rekommenderar bland annat kläder, skugga och solskydd med skydd mot både UVA och UVB.
Läs Cancerfondens råd om solskydd
Europeisk reglering av solskydd
UV-filter i kosmetiska produkter inom EU regleras genom EU:s kosmetikalagstiftning.
De UV-filter som får användas omfattas av bestämda användningsvillkor och koncentrationsgränser.
EU-kommissionens Scientific Committee on Consumer Safety, SCCS, genomför säkerhetsbedömningar när nya vetenskapliga frågor uppstår och rekommendationer och begränsningar kan ändras när kunskapsläget utvecklas.
Se aktuella säkerhetsbedömningar från SCCS
Europeiska rekommendationer för UVA-skydd och appliceringsmängd
Europeiska rekommendationer anger att UVA-skyddet i en solskyddsprodukt bör motsvara minst en tredjedel av det deklarerade SPF-värdet.
SPF-testning utförs vid ungefär 2 mg produkt per cm² hud, vilket också illustrerar varför tillräcklig appliceringsmängd är viktig för att uppnå det deklarerade skyddet.
Läs EU-kommissionens rekommendation om solskydd
Odylique Natural Sun Screen SPF 30
Odylique beskriver Natural Sun Screen SPF 30 som ett bredspektrumsolskydd baserat på icke-nano zinkoxid. Formulan är vattenfri, 100 % av naturligt ursprung och certifierad enligt Soil Association COSMOS samt dermatologiskt testad för känslig hud.
Läs mer om Odylique Natural Sun Screen SPF 30
Antipodes Supernatural SPF50+ Ceramide Silk Facial Sunscreen
Antipodes beskriver Supernatural SPF50+ som ett mineraliskt ansiktssolskydd baserat på zinkoxid med SPF50+ och UVA- och UVB-skydd. Formulan innehåller bland annat ceramider och är utvecklad för en silkeslen finish som fungerar under makeup.
Läs mer om Antipodes Supernatural SPF50+
Så har vi tänkt kring den här artikeln
Solskydd är ett område där absoluta regler lätt tar över diskussionen.
Vi tycker att det är mer användbart att skilja mellan:
- vad UV-strålning gör med huden
- vad SPF och UVA-skydd faktiskt betyder
- hur stark exponeringen är
- hur solskydd regleras och säkerhetsbedöms inom EU
- vilken skyddsnivå situationen kräver
- och hur man väljer en formula som faktiskt fungerar i vardagen
Det innebär inte att UV-skydd är oviktigt när UV-index är lågt, utan att den praktiska exponeringen kan variera mycket mellan exempelvis en vinterdag inomhus i Sverige och flera timmar utomhus i stark sommarsol.
Om denna artikel: Innehållet är avsett som konsumentinformation om UV-strålning, fotoåldrande och kosmetiska solskydd. Informationen ska inte tolkas som individuell medicinsk rådgivning. Vid frågor om hudförändringar eller individuell risk för hudcancer bör vården kontaktas.
