Har du någon gång googlat:
- Hur vet man om någon är trygg?
- Vad är otrygg anknytning?
- Varför blir vissa konflikter så stora?
- Hur ser ett tryggt beteendemönster ut?
- Vad är emotionell mognad?
- Vad är egentligen skillnaden mellan trygga och otrygga beteenden?
Då är du långt ifrån ensam.
Låt oss titta närmare på vad psykologin säger om trygghet, emotionell mognad och beteenden som får relationer att kännas antingen lugna eller utmattande.
Vi är inte trygga eller otrygga människor
– men vi har beteenden som skapar trygghet eller otrygghet
De flesta av oss har någon gång lämnat ett samtal och känt oss lugna, sedda och förstådda.
Och någon gång lämnat ett annat samtal med en känsla av att vara förvirrade, ifrågasatta eller dränerade.
Det är inte alltid vad som sades som avgör.
Utan hur det sades.
Inom psykologin pratar man allt mer om emotionell mognad, anknytningsmönster och det som ibland kallas relationell trygghet – och forskningen visar att vissa beteenden tenderar att skapa lugn och närhet medan andra ökar stress och konflikter.
Det betyder inte att vissa människor är “bra” och andra “dåliga”.
Men det finns beteenden som gör relationer lättare att leva i.
Beteenden som skapar trygghet
Att kunna ta ansvar
En trygg person behöver inte alltid ha rätt.
De kan säga:
- “Du har nog rätt.”
- “Det där blev inte bra.”
- “Förlåt.”
Forskning visar att förmågan att reparera konflikter är en av de viktigaste faktorerna bakom långvariga relationer.
Inte att aldrig göra fel.
Utan att kunna hitta tillbaka.
Att kunna vara oense utan att känna sig hotad
Två trygga människor kan ha helt olika åsikter och ändå känna sig älskade.
De behöver inte vinna.
De behöver förstå.
Att vara nyfiken istället för defensiv
Trygga människor frågar ofta:
“Berätta mer.”
Inte:
“Du överdriver.”
“Så där var det inte.”
“Du är för känslig.”
Att kunna reglera sina känslor
Ilska, besvikelse och frustration är normala känslor.
Men trygga människor gör inte alltid andra ansvariga för att lösa dem.
Beteenden som skapar otrygghet
Det handlar inte om diagnoser eller “toxiska människor”.
Utan om beteenden som nästan alla av oss kan hamna i när vi är stressade, rädda eller sårade.
Att gå i försvar direkt
Varje konflikt blir en kamp om vem som har rätt.
Inte ett försök att förstå.
Att förneka andras upplevelse
“Det där hände inte.”
“Du missförstod.”
“Du är för känslig.”
Psykologisk forskning visar att när människor upplever att deras känslor konsekvent avfärdas ökar stressnivåer och relationstillfredsställelsen minskar.
Att aldrig ta ansvar
Om alla problem alltid är någon annans fel blir det nästan omöjligt att reparera relationer.
Att se kritik som ett hot
Trygga relationer kräver att vi ibland kan höra:
“Det där gjorde ont.”
utan att automatiskt höra:
“Du är en dålig människa.”
Ingen är trygg hela tiden
Det kanske viktigaste av allt.
Ingen människa är trygg 100 procent av tiden.
Stress, sömnbrist, tidigare erfarenheter och livskriser påverkar oss alla.
Trygghet handlar inte om perfektion.
Det handlar om förmågan att reparera, reflektera och återvända till varandra.
Kanske är det därför vissa människor känns som ett djupt andetag
Inte för att de aldrig gör fel.
Inte för att de alltid säger rätt saker.
Utan för att vi får vara människor tillsammans med dem.
Vi behöver inte gå på tå.
Vi behöver inte försvara våra känslor.
Vi behöver inte vinna.
Och kanske är det just det som trygghet egentligen är.
Inte att allt alltid är perfekt.
Inte att vi aldrig bli osams.
Utan att vi får vara avslappnade, mänskliga och oss själv tillsammans med någon annan.
Trygghet handlar inte om att alltid vara trygg
Ingen människa är trygg hundra procent av tiden.
Stress, sömnbrist, tidigare erfarenheter och livskriser påverkar oss alla.
Det avgörande är inte om vi ibland blir defensiva, rädda eller sårade.
Det avgörande är vad vi gör efteråt.
Kan vi reflektera?
Kan vi be om ursäkt?
Kan vi reparera?
För trygghet handlar kanske mindre om att vara trygg hela tiden och mer om förmågan och viljan att hitta tillbaka när något gått fel.
