Har du någon gång känt att du inte utvecklas, trots att du egentligen gör saker som du inte vågade eller klarade av tidigare?
Du kanske har blivit bättre på att hantera svåra samtal, börjat ta mer initiativ på jobbet eller lyckats skapa nya vanor. Ändå finns känslan kvar.
Jag borde ha kommit längre vid det här laget.
Varför känns det fortfarande så svårt?
Alla andra verkar utvecklas snabbare än jag.
Det märkliga är att du kan tänka så även när du faktiskt gör framsteg.
Och det är precis här vi behöver förstå något viktigt om hur vi bedömer oss själva.
Hur du känner inför din utveckling är inte alltid detsamma som hur mycket du faktiskt har utvecklats.
Om du lär dig att skilja mellan de två kan du börja bygga en mer rättvisande bild av din egen förmåga.
Varför känns det ibland som att vi inte utvecklas?
Föreställ dig att du försöker bli tryggare i att prata inför andra människor.
För några månader sedan vågade du knappt säga någonting under ett möte. Idag kan du ställa frågor, dela dina tankar och ibland till och med hålla en kort presentation.
Men efter ett möte där du tappade bort dig mitt i en mening går du hem och tänker:
Jag är fortfarande så dålig på det här.
Vad hände egentligen?
Du lät ett enskilt ögonblick få representera hela din utveckling.
Vi människor uppmärksammar ofta sådant som går fel. Negativa upplevelser kan få stort utrymme i både våra tankar och minnen, särskilt när något känns viktigt för oss.
Det betyder att ett obekvämt ögonblick ibland kan väga tyngre i vår egen bedömning än flera situationer där vi har hanterat någonting bättre än tidigare.
Men tänk efter.
Om du för tre månader sedan undvek att prata på möten och idag faktiskt gör det, har du då inte utvecklats?
Jo. Även om det fortfarande känns obekvämt.
Problemet är att vi ibland använder vår senaste känsla som måttstock för hela vår förmåga.
Och känslor förändras betydligt snabbare än färdigheter byggs upp.
Din självbild bygger på den information du ger dig själv
Inom psykologin används begreppet self-efficacy för att beskriva vår tilltro till den egna förmågan att hantera specifika uppgifter och situationer.
Den tilltron påverkas bland annat av våra tidigare erfarenheter.
När vi lyckas genomföra något som tidigare varit svårt kan det bidra till att stärka vår uppfattning om vad vi klarar av.
Men för att erfarenheterna ska hjälpa oss behöver vi också uppmärksamma dem.
Tänk dig en person som vill bli bättre på att sälja.
Första veckan vågar personen ringa tre nya kunder. Ingen köper någonting.
Andra veckan genomför personen åtta samtal, ställer bättre frågor och får två kunder att vilja veta mer.
Men eftersom ingen affär är avslutad tänker personen:
Jag lyckas ju fortfarande inte.
Det är lätt att förstå varför. Personen bedömer sig själv utifrån det slutliga resultatet och missar utvecklingen som redan har skett.
Antalet genomförda samtal har ökat. Personen har blivit mer bekväm med att ta kontakt och har börjat utveckla sin samtalsteknik.
Det finns fortfarande mycket att lära, men det finns också tydliga framsteg.
Det du väljer att uppmärksamma påverkar vilken berättelse du skapar om din egen förmåga.
Om du enbart letar efter det som saknas riskerar du att förbise det du redan har byggt upp.
Självförtroende behöver erfarenhet, inte bara positiva tankar
Det är vanligt att försöka stärka sitt självförtroende genom att tänka mer positivt.
Vi säger till oss själva att vi är duktiga, kompetenta och kapabla.
Och ibland kan sådana påminnelser vara hjälpsamma.
Men föreställ dig att du innerst inne tvivlar på din förmåga att hantera svåra samtal.
Du kan upprepa "Jag är trygg och självsäker" hur många gånger som helst, men om du fortsätter undvika varje situation där du behöver öva får du inga nya erfarenheter att bygga din tillit på.
Vad skulle hända om du i stället började samla konkreta exempel?
Jag tog samtalet trots att jag var nervös.
Jag lyckades ställa frågan jag tidigare undvikit.
Jag kunde hantera ett nej utan att ta det personligt.
Det är en annan sorts information.
Du försöker inte bara övertyga dig själv om att du har en viss förmåga.
Du börjar undersöka vad dina handlingar faktiskt visar.
Och med tiden kan sådana erfarenheter hjälpa dig att utveckla en mer nyanserad och stabil tilltro till dig själv.
Sluta mäta din utveckling enbart genom hur det känns
Det här betyder inte att du ska ignorera dina känslor.
Känslor är viktiga. De kan hjälpa dig att förstå vad som betyder något för dig, när du behöver återhämtning och när en situation kräver uppmärksamhet.
Men känslor är inte alltid tillförlitliga mått på hur mycket du har lärt dig.
En dag kan du känna dig självsäker utan att vara särskilt väl förberedd. En annan dag kan du känna dig osäker trots att du har utvecklat goda färdigheter.
Därför behöver vi komplettera känslorna med något mer konkret.
Vi behöver lära oss att se våra framsteg över tid.
Inte bara jämföra idag med igår, utan ibland jämföra den här veckan med förra månaden eller den du är idag med den du var när du började.
För utveckling sker sällan i en perfekt uppåtgående linje.
Vissa dagar går det lättare. Andra dagar känns det som att du har tagit flera steg tillbaka.
Men ett svårt ögonblick behöver inte betyda att all tidigare utveckling har försvunnit.
Du kan ha en dålig dag utan att vara tillbaka på ruta ett.
Skillnaden mellan resultat och framsteg
En av de viktigaste sakerna du kan lära dig är att skilja mellan det slutliga resultatet och de handlingar som hjälper dig att utvecklas.
Vi är ofta väldigt fokuserade på slutmålet.
Vi vill få jobbet, genomföra presentationen, lyckas med försäljningen eller känna oss trygga i en viss situation.
Men resultat påverkas ibland av sådant vi inte kan kontrollera.
Du kan genomföra ett bra kundsamtal utan att kunden köper.
Du kan hålla en väl förberedd presentation utan att alla uppskattar den.
Du kan uttrycka en viktig åsikt utan att någon håller med.
Det betyder inte att dina handlingar saknade värde.
Om du enbart bedömer dig själv utifrån slutresultatet riskerar du att missa hur din förmåga utvecklas på vägen dit.
Ställ därför två olika frågor:
Resultat: Vad blev utfallet?
Utveckling: Vad gjorde jag, vad lärde jag mig och vad kan jag göra bättre nästa gång?
Båda frågorna är viktiga.
Den första hjälper dig att utvärdera vad du uppnår. Den andra hjälper dig att förstå hur du utvecklas.
En enkel metod för att börja se dina framsteg
Nu vill jag introducera en övning som du kan använda inom nästan vilket område som helst i livet.
Jag kallar den din bevisdagbok.
Det är inte en dagbok där du måste skriva långa texter om dina känslor. Och det är inte en lista där du ska bevisa att varje dag har varit fantastisk.
Det är en enkel sammanställning av handlingar, erfarenheter och lärdomar.
Syftet är att hjälpa dig att se sådant som annars lätt försvinner i vardagen.
Steg 1: Välj ett område där du vill utvecklas
Fundera över vad du vill bli bättre på.
Det kan exempelvis vara att:
- Våga ta mer plats i samtal och möten.
- Bli tryggare i att kontakta nya människor.
- Utveckla din förmåga att hantera motgångar.
- Skapa en hållbar vana.
- Bli bättre på att uttrycka dina behov och sätta gränser.
Välj gärna ett område som betyder något för dig och där du har möjlighet att påverka ditt eget beteende.
Steg 2: Bestäm vad du vill uppmärksamma
Fråga dig själv vilka handlingar som skulle visa att du är på väg i rätt riktning.
Om du vill bli tryggare i sociala situationer kanske du väljer att uppmärksamma när du tar initiativ till ett samtal.
Om du vill bli bättre på försäljning kanske du följer upp hur många samtal du genomför och vad du lär dig av dem.
Om du vill bli bättre på att sätta gränser kan du notera tillfällen då du uttryckte ett behov eller gav dig själv tid att tänka efter innan du svarade.
Välj sådant som är meningsfullt, inte bara sådant som är enkelt att räkna.
Steg 3: Skriv ned dina erfarenheter
Avsätt två minuter i slutet av dagen och svara på tre frågor:
- Vad gjorde jag idag som förde mig i rätt riktning?
- Vad lärde jag mig av det?
- Vad vill jag prova nästa gång?
Det behöver inte vara något stort.
Kanske tog du ett samtal som du hade skjutit upp. Kanske vågade du ställa en fråga. Eller så upptäckte du varför en viss situation blev svårare än du hade förväntat dig.
Även den sista erfarenheten kan vara värdefull.
Utveckling handlar inte om att samla enbart lyckade resultat, utan om att bli bättre på att förstå vad som fungerar och vad du behöver förändra.
Steg 4: Se tillbaka efter en vecka
Efter sju dagar läser du igenom dina anteckningar.
Nu vill jag att du försöker se mönster.
Finns det något du har blivit mer bekväm med?
Har du gjort någonting flera gånger som du tidigare brukade undvika?
Vilka situationer känns fortfarande svåra?
Vad har du lärt dig om hur du fungerar?
Det är här övningen blir särskilt intressant.
Du börjar se din utveckling över en längre period, i stället för att låta en enskild dags känslor avgöra hur du bedömer dig själv.
Vad gör du när bevisen inte visar den utveckling du hoppats på?
Här finns en viktig nyans.
Syftet med att följa sina framsteg är inte att alltid hitta bevis för att allt går bra.
Ibland kommer dina anteckningar att visa att du står stilla. Kanske har du inte genomfört det du planerat, eller så har en metod inte gett det resultat du önskade.
Det betyder inte att övningen har misslyckats.
Tvärtom kan den hjälpa dig att förstå vad du behöver förändra.
Fråga dig själv:
Var målet rimligt utifrån mina förutsättningar?
Behöver jag mer kunskap, stöd eller träning?
Har jag försökt förändra för mycket på en gång?
Det viktiga är att möta informationen med nyfikenhet i stället för självkritik.
Ett resultat som inte blev som du tänkt är information om det du försökte göra, inte ett slutgiltigt omdöme om vem du är.
Dagens övning: Hitta tre bevis på din utveckling
Vi avslutar med en övning som du kan göra redan idag.
Tänk tillbaka på de senaste sex månaderna.
Välj ett område där du har försökt utvecklas och ställ dig följande frågor:
- Vad tyckte jag var svårt för sex månader sedan? Försök minnas en konkret situation.
- Vad kan jag göra idag som jag hade svårare för då? Leta efter exempel, även små sådana.
- Vilka tre handlingar eller erfarenheter visar att något har förändrats? Skriv ned dem.
Om du har svårt att hitta tre exempel behöver du inte tvinga fram dem. Börja med ett, eller välj ett mindre tidsintervall och undersök vad du faktiskt har gjort.
När du är klar vill jag att du läser igenom det du har skrivit och funderar över en sak:
Om en vän hade berättat samma sak för mig, skulle jag då säga att personen inte hade utvecklats?
Vi är ibland betydligt bättre på att upptäcka framsteg hos andra än hos oss själva.
Den här övningen hjälper dig att skapa lite distans till din egen självkritik och bedöma din utveckling med samma rimlighet som du kanske redan visar andra människor.
Du behöver inte känna dig framgångsrik för att göra framsteg
Det är lätt att tro att utveckling alltid ska kännas inspirerande.
Att vi ska vakna en morgon och plötsligt känna oss modigare, starkare och mer självsäkra.
Men ofta ser verklig utveckling betydligt mindre dramatisk ut.
Det kan vara ett samtal du genomför trots nervositet. En fråga du vågar ställa. Ett misstag du hanterar annorlunda än tidigare.
Små situationer som kanske inte känns särskilt betydelsefulla när de inträffar.
Men tillsammans kan de berätta någonting viktigt om din förmåga att lära dig, anpassa dig och fortsätta framåt.
Så nästa gång du tänker att du inte har kommit någonstans, försök att inte omedelbart acceptera den känslan som sanningen.
Stanna upp och undersök vad som faktiskt har hänt.
Vad har du gjort?
Vad har du lärt dig?
Vad klarar du bättre idag än när du började?
Du behöver inte övertyga dig själv om att du är fantastisk. Du behöver ge dig själv möjlighet att se vad du faktiskt håller på att lära dig.
För ibland är det inte din utveckling som saknas.
Det är din uppmärksamhet på den.
Det här är del 3 i vår serie om personlig utveckling och att bygga självförtroende genom handling. I nästa del lär vi oss hur små förändringar, så kallade Tiny Tweaks, kan hjälpa oss att nå mål som tidigare har känts överväldigande.
