När andras liv blir måttstocken för ditt eget

Det märkliga med att jämföra sig med andra är att vi kan vara ganska nöjda med våra liv, ända tills vi får syn på hur någon annan lever sitt.

Du kanske har haft en bra dag. Du trivs med det du gör, känner att du utvecklas och har egentligen ingen särskild anledning att vara missnöjd.

Men så ser du någonting.

En gammal bekant har fått ett fantastiskt arbete. Någon har köpt sitt drömhus. En annan har byggt ett framgångsrikt företag, gjort en stor livsförändring eller verkar ha lyckats skapa precis den tillvaro du själv någon gång har föreställt dig.

Och plötsligt förändras känslan.

Borde jag inte ha kommit längre?

Varför har jag inte lyckats med det där?

Har jag gjort fel val?

För bara några minuter sedan var du ganska nöjd.

Nu känner du dig otillräcklig.

Men stanna upp en stund.

Vad har egentligen förändrats i ditt liv?

Har du förlorat något du tidigare hade?

Har dina egna framsteg plötsligt blivit mindre betydelsefulla?

Har det du uppskattade för en stund sedan slutat ha något värde?

Nej.

Det som förändrades var inte nödvändigtvis ditt liv.

Det var måttstocken du började bedöma det med.

Och just där finns en av de mest intressanta sakerna att förstå om vår självbild, våra ambitioner och hur vi värderar det vi har åstadkommit.

Varför jämför vi oss med andra människor?

Att jämföra sig med andra är inte ett tecken på att man är ytlig, avundsjuk eller har dåligt självförtroende.

Social jämförelse är en vanlig del av hur människor orienterar sig i världen.

Vi använder andra människor som referenspunkter för att förstå våra egna förmågor, prestationer, åsikter och möjligheter.

Redan 1954 presenterade socialpsykologen Leon Festinger sin teori om social jämförelse, som beskriver hur vi bland annat bedömer oss själva i relation till andra.

Och egentligen är det inte svårt att förstå varför.

Om du börjar med en ny aktivitet kan det vara hjälpsamt att se hur andra gör.

Om du vill utvecklas inom ditt arbete kan du lära dig av någon som har mer erfarenhet.

Om du funderar över vad som är rimliga förväntningar i en situation kan andra människors erfarenheter ge dig ett sammanhang att utgå ifrån.

Jämförelser kan alltså hjälpa oss att förstå både omvärlden och oss själva.

Men de kan också göra något annat.

De kan få oss att börja värdera vår egen förmåga, framgång och tillvaro utifrån hur vi placerar oss i förhållande till andra.

Och då kan en jämförelse som började som ett sätt att förstå världen övergå till ett sätt att bedöma vårt eget värde.

Det är inte alltid jämförelsen i sig som blir problemet. Det är betydelsen vi ger den.

När någon annans framgång får din egen att kännas mindre

Föreställ dig två personer som har arbetat hårt för att utvecklas inom sina respektive yrken.

Den ena har nyligen fått större ansvar, lärt sig nya färdigheter och börjat känna sig tryggare i sin roll.

Personen är stolt över utvecklingen.

Men så berättar en tidigare kollega att hon har fått en betydligt högre befattning och en imponerande löneökning.

Plötsligt känns den egna utvecklingen inte lika betydelsefull.

Det som nyss var ett framsteg börjar kännas otillräckligt.

Men varför?

Den första personen har fortfarande utvecklat sina färdigheter.

Ansvarsområdet har fortfarande vuxit.

Erfarenheten finns fortfarande kvar.

Ändå har känslan förändrats.

Det här är ett exempel på hur en uppåtriktad social jämförelse kan fungera.

Inom socialpsykologin talar man om upward social comparison när vi jämför oss med någon som vi uppfattar som bättre eller mer framgångsrik inom ett visst område.

Sådana jämförelser kan väcka inspiration, men de kan också skapa känslor av otillräcklighet.

En viktig faktor är hur vi tolkar avståndet mellan oss själva och den andra personen.

Om vi ser den andras framgång som något vi kan lära oss av kan jämförelsen bli motiverande.

Men om vi tolkar den som ett bevis på att vi själva inte duger kan den få motsatt effekt.

Någon annans framgång behöver inte minska värdet av det du själv har åstadkommit.

Två människor kan utvecklas samtidigt, även om deras framsteg ser helt olika ut.

Vi jämför ofta resultat utan att jämföra förutsättningar

Här finns något som är lätt att glömma.

När vi jämför oss med andra jämför vi sällan två människor som har haft exakt samma utgångspunkt.

Vi har olika erfarenheter, resurser, möjligheter och ansvar.

Vi kan befinna oss i olika perioder av livet.

Vi kan ha olika hälsa, familjesituation, ekonomiska förutsättningar eller tillgång till stöd från andra människor.

Och framför allt kan vi ha gjort helt olika prioriteringar.

Tänk dig två personer som är lika gamla.

Den ena har ägnat de senaste åren åt att bygga upp sin karriär.

Den andra har lagt mycket tid på familjen, studier, återhämtning eller något annat som har varit viktigt under just den perioden.

Om de bara jämför sina yrkesmässiga prestationer kan det se ut som att den ena har kommit betydligt längre.

Men säger det verkligen allt om hur de har använt sina år?

Eller vad de har uppnått inom områden som inte syns i jämförelsen?

Nej.

Det betyder inte att alla livsval ger samma möjligheter eller konsekvenser.

Men det betyder att en enda måttstock sällan kan beskriva ett helt liv.

Och det finns ytterligare en svårighet.

Vi vet ofta mycket mindre om andras förutsättningar än vi tror.

Vi ser kanske deras resultat, men inte alltid vägen dit.

Vi vet inte vilka kompromisser de har gjort, vilket stöd de fått eller vilka svårigheter de har hanterat längs vägen.

Det innebär inte att vi ska börja hitta på dolda problem bakom andras framgångar för att känna oss bättre.

Vi kan glädjas åt deras resultat utan att anta något om deras privata liv.

Men vi behöver komma ihåg att vår information är begränsad.

En jämförelse kan kännas väldigt övertygande även när den bygger på en ofullständig bild.

Varför sociala medier kan förstärka känslan av att ligga efter

Sociala medier har gjort det möjligt att få inblick i fler människors liv än tidigare.

Vi ser karriärsteg, resor, relationer, hem, kroppar, företag och livsförändringar från människor som vi kanske annars knappt skulle veta något om.

Och ofta får vi se dem just när något särskilt har hänt.

Någon har uppnått ett mål.

Någon firar en framgång.

Någon visar ett ögonblick som betyder mycket.

Det är naturligt att människor delar sådant de är stolta över.

Men när vi möter många sådana ögonblick under en kort stund kan de tillsammans skapa en missvisande känsla av vad ett vanligt liv borde innehålla.

Vi kan börja jämföra vår egen vardag med ett flöde av andra människors utvalda händelser.

Och då blir jämförelsen lätt skev.

För du upplever ditt eget liv inifrån.

Du känner till tröttheten, tvivlen, de långsamma dagarna och allt arbete som ännu inte är färdigt.

Men du möter ofta andras liv genom det de väljer att visa.

Det betyder inte att deras framgångar är falska.

Det betyder att det du ser inte nödvändigtvis är en fullständig bild.

Forskningen om social jämförelse på sociala medier visar också en nyanserad verklighet.

Vissa studier har funnit samband mellan jämförelser, avund och lägre välbefinnande. Andra visar att sociala medier också kan bidra till inspiration, gemenskap och positiva upplevelser.

Hur vi påverkas varierar bland annat med vilka människor vi följer, hur vi använder plattformarna och hur vi tolkar det vi ser.

Det går därför inte att säga att sociala medier alltid är skadliga eller att lösningen är att sluta använda dem.

Men vi kan börja bli mer uppmärksamma på vår egen upplevelse.

Blir jag inspirerad av det här innehållet, eller lämnar jag det med känslan av att mitt eget liv inte räcker till?

Det är en viktig skillnad att lära sig känna igen.

Avund behöver inte betyda att du missunnar någon annan framgång

Det finns en känsla som många människor helst inte vill erkänna.

Avund.

Vi vill gärna vara generösa, glädjas åt andra och inte känna oss hotade när någon lyckas.

Men ibland uppstår avund ändå.

En vän får möjligheten du själv hade hoppats på.

En kollega blir befordrad.

Någon skapar ett liv som liknar det du själv länge har önskat dig.

Du kanske verkligen är glad för personens skull.

Och samtidigt känner du något som skaver.

Det är fullt möjligt att uppleva båda känslorna.

Inom psykologisk forskning har man bland annat studerat skillnaden mellan former av avund som kan motivera människor att förbättra sin egen situation och former som snarare förknippas med fientlighet mot den som har något eftertraktat.

Men avund är inte automatiskt god eller dålig.

Den är en känslomässig reaktion som kan få olika konsekvenser beroende på hur vi förhåller oss till den.

Och här finns något intressant att undersöka.

Ibland kan avund visa oss att någon annan har något som vi själva värdesätter.

Men inte alltid.

Ibland reagerar vi på sådant som har hög status i vår omgivning, även om vi egentligen inte skulle vilja ha det liv som följer med.

Det är därför avund kan vara värd att utforska, utan att vi automatiskt behöver följa den.

När du blir avundsjuk, fråga inte bara varför någon annan har något du saknar. Fråga också vad det egentligen är du längtar efter.

Svaret kan vara mer intressant än du först tror.

Vill du verkligen ha det andra har, eller vill du känna det du tror att de känner?

Det här är en fråga som kan vara särskilt avslöjande.

Föreställ dig att någon du känner har byggt ett stort och framgångsrikt företag.

Personen har många anställda, syns i medier och verkar ha nått en nivå av framgång som väcker din beundran.

Du börjar kanske tänka att du själv borde ha kommit längre.

Men vad är det egentligen du vill ha?

Vill du driva ett företag med stort personalansvar?

Vill du ha en vardag fylld av ledningsbeslut, ekonomiska risker och organisatoriska utmaningar?

Är det just den sortens arbete som skulle ge dig mening?

Eller är det kanske känslan av framgång, erkännande eller ekonomisk trygghet som du längtar efter?

Det är inte samma sak.

Du kan beundra en människas resultat utan att vilja leva det liv som krävs för att uppnå dem.

Du kan önska dig större ekonomisk frihet utan att vilja ha samma karriär som någon annan.

Och du kan uppskatta någons ambition utan att behöva göra den till din egen.

Det här är särskilt viktigt eftersom vi ibland lockas av resultatet men inte har funderat över processen.

Vi ser vad någon har uppnått.

Men vi har inte nödvändigtvis undersökt om vi själva skulle vilja göra motsvarande prioriteringar.

Det är möjligt att vilja ha känslan som en framgång verkar representera utan att egentligen vilja ha själva livet bakom den.

När du börjar skilja mellan de två kan du också bli tydligare med vad du själv vill uppnå.

Vems definition av framgång försöker du leva upp till?

Vi har alla vuxit upp med föreställningar om vad ett lyckat liv ska innehålla.

Det kan handla om utbildning, karriär, ekonomi, relationer, familj eller hur vårt liv förväntas se ut vid en viss ålder.

Vissa förväntningar har vi fått från vår närmaste omgivning.

Andra har vi mött genom samhället, medier eller de miljöer där vi har rört oss.

Det är inte konstigt att sådana föreställningar påverkar oss.

Men någon gång kan det vara värdefullt att fråga sig vilka av dem man faktiskt delar.

Inom motivationsteorin Self-Determination Theory, eller självbestämmandeteorin, skiljer forskare bland annat mellan mål som är nära förknippade med personlig utveckling, relationer och meningsfullhet och mål som i högre grad handlar om yttre erkännande, status och image.

Forskning inom området visar att innehållet i våra mål och hur självvalt vårt engagemang är kan ha betydelse för välbefinnandet.

Det betyder inte att pengar, karriär eller materiella mål är oviktiga.

Ekonomisk trygghet kan skapa verkliga möjligheter och minska betydande belastningar i livet.

Och yrkesmässiga ambitioner kan vara både meningsfulla och djupt personliga.

Men det kan finnas en skillnad mellan att eftersträva något därför att det passar dina egna behov och värderingar och att eftersträva det främst därför att du känner att du borde.

Ställ dig själv en fråga:

Om jag uppnådde det här målet men ingen annan fick veta om det, skulle det fortfarande vara viktigt för mig?

Det är inte ett perfekt test. Vissa mål handlar naturligt om relationer, gemenskap eller att bli erkänd för något man bidrar med.

Men frågan kan hjälpa dig att upptäcka när andras blickar har fått större betydelse än din egen upplevelse av vad som är viktigt.

Ett mål blir inte automatiskt meningsfullt för dig bara för att det är eftertraktat av många andra.

Att ligga efter förutsätter att vi alla är på väg mot samma mål

Det finns ett uttryck som ofta dyker upp när vi jämför oss med andra.

Jag ligger efter.

Men efter i förhållande till vad?

Vilken tidplan?

Vems förväntningar?

Och vilket mål?

Om två personer tränar inför samma tävling kan det vara meningsfullt att jämföra deras resultat.

Men människor lever sällan sina liv med exakt samma målsättning.

En person kanske prioriterar att bygga en karriär.

En annan vill skapa mer tid för sina barn.

En tredje försöker återhämta sig efter en svår period.

Någon vill resa, någon vill studera och någon annan vill äntligen få en vardag som känns lugn och stabil.

Vilken av dem ligger före?

Det går inte att svara på utan att först bestämma vad vi ska mäta.

Och även då behöver vi ta hänsyn till att människor har olika förutsättningar.

Det betyder inte att alla mål är likvärdiga i varje sammanhang eller att faktiska ekonomiska och sociala skillnader saknar betydelse.

Men det betyder att vi behöver vara försiktiga med att använda en annan människas liv som ett allmänt facit för vårt eget.

Du kan inte avgöra om du är på rätt väg enbart genom att se hur långt någon annan har kommit på sin.

Först behöver du förstå vilken riktning du själv vill röra dig i.

Skillnaden mellan inspiration och jämförelser som bryter ned dig

Det går inte att undvika alla jämförelser.

Och det behöver vi inte heller försöka göra.

Andra människors erfarenheter kan ge oss idéer, visa oss nya möjligheter och hjälpa oss att utvecklas.

Det viktiga är att förstå hur vi använder informationen.

Föreställ dig att du träffar någon som är skicklig på att hålla presentationer.

Du kan tänka:

Hon är så mycket bättre än jag. Jag kommer aldrig kunna prata sådär.

Men du kan också tänka:

Hon har utvecklat en färdighet som jag också vill bli bättre på. Vad kan jag lära mig av hur hon arbetar?

Samma person.

Samma situation.

Men två olika sätt att använda jämförelsen.

Den första tolkningen handlar om ditt värde i förhållande till hennes.

Den andra handlar om vad hennes erfarenhet kan lära dig.

Och det är en skillnad som kan vara användbar inom nästan vilket område som helst.

När du möter någon som har kommit längre än du inom något som betyder mycket för dig, prova att fråga:

Finns det något här jag kan lära mig?

Är det här verkligen en riktning jag själv vill utvecklas inom?

Vilka delar av den här personens erfarenhet är relevanta för mina egna förutsättningar?

Om jämförelsen hjälper dig att förstå något eller välja ett meningsfullt steg kan den vara värdefull.

Om den däremot främst får dig att ifrågasätta ditt människovärde kan du behöva förändra hur du förhåller dig till den.

Du kan låta andra människors framgång visa dig vad som är möjligt utan att använda den som bevis för att du själv är otillräcklig.

Du behöver inte göra ditt liv imponerande för att göra det meningsfullt

Det finns en särskild sorts press i att känna att livet hela tiden behöver utvecklas på ett sätt som andra kan se.

Vi vill uppnå något.

Förbättra oss.

Skapa resultat.

Och gärna ha något konkret att visa upp.

Men allt som betyder något i ett liv går inte att sammanfatta i prestationer, titlar eller ekonomiska framsteg.

En period då du lär dig att ta bättre hand om dig själv kanske inte syns särskilt mycket utåt.

Att skapa tryggare relationer kan vara en stor personlig förändring utan att det finns någon tydlig milstolpe att visa upp.

Att välja bort ett uppdrag för att få mer tid med människor du älskar kanske inte ser ut som ett framsteg på ett traditionellt CV.

Men det kan fortfarande vara ett medvetet och betydelsefullt beslut.

Vi behöver inte förminska ambitioner eller låtsas att prestationer saknar värde.

Det handlar snarare om att ge fler delar av livet möjlighet att räknas.

För om du bara använder sådant som andra kan se som mått på framgång riskerar du att förbise sådant som du själv upplever som värdefullt.

Ett liv behöver inte se imponerande ut utifrån för att innehålla sådant som är djupt meningsfullt för den som lever det.

Så börjar du skapa din egen måttstock för framgång

Nu vill jag att vi gör något konkret med det vi har gått igenom.

Du behöver inte bestämma exakt hur resten av ditt liv ska se ut.

Du ska inte heller försöka formulera en perfekt uppsättning värderingar.

Men du kan börja undersöka vad du själv vill använda som utgångspunkt när du bedömer din utveckling.

Det här är en reflektionsövning som vi kan kalla din egen måttstock.

Steg 1: Börja med en jämförelse som har påverkat dig

Tänk tillbaka på ett tillfälle då du nyligen jämförde dig med någon annan och kände dig otillräcklig.

Vad handlade jämförelsen om?

Karriär?

Ekonomi?

Utseende?

Relationer?

Familjeliv?

Hur mycket personen hade hunnit åstadkomma?

Skriv ned situationen så konkret som möjligt.

Exempel:

Jag såg att en tidigare kollega hade fått ett nytt arbete med större ansvar. Jag började känna att jag själv inte hade kommit tillräckligt långt.

Steg 2: Undersök vilken slutsats du drog om dig själv

Försök sätta ord på vad jämförelsen fick dig att tänka.

Jag borde ha lyckats bättre.

Jag har slösat bort tid.

Andra människor är mer drivna än jag.

Fråga dig sedan:

Vad vet jag egentligen, och vad har jag börjat tolka?

Du kanske vet att personen har fått en ny tjänst.

Men du vet inte nödvändigtvis vad det säger om dina egna möjligheter eller hur dina tidigare beslut ska värderas.

Försök skilja mellan den information du har och den berättelse du bygger omkring den.

Steg 3: Ta reda på vad du faktiskt längtar efter

Det här är kanske den viktigaste delen av övningen.

Fråga dig själv:

Vad är det i den andra personens situation som väcker något hos mig?

Är det större frihet?

Ekonomisk trygghet?

Erkännande?

Möjligheten att utvecklas?

Mer tid?

Eller känslan av att ha lyckats?

Försök också undersöka om du skulle vilja ha samma resultat även om det krävde andra prioriteringar än dem du gör idag.

Om du exempelvis längtar efter ekonomisk frihet kanske det finns flera sätt att närma sig det målet.

Du behöver inte automatiskt följa exakt samma väg som personen du jämför dig med.

Och om du upptäcker att du främst längtar efter andras erkännande kan det vara värdefullt att fundera över varför just det har blivit så viktigt.

Steg 4: Välj tre saker du vill att ditt liv ska innehålla mer av

Nu vill jag att du för en stund lämnar jämförelsen bakom dig.

Fundera i stället på vad som gör ett liv meningsfullt för dig.

Det kan vara:

• Trygga och nära relationer.
• Ekonomisk stabilitet och större frihet.
• Möjlighet att utvecklas och lära sig nya saker.
• Tid för familj, vänner eller egna intressen.
• Att skapa, bidra eller arbeta med något du tycker är viktigt.
• Mer lugn, återhämtning eller självbestämmande.

Det finns inget rätt svar.

Välj tre saker som betyder något för dig just nu.

Försök sedan beskriva vad de innebär i praktiken.

Om du väljer frihet, vad skulle större frihet göra möjligt?

Om du väljer utveckling, inom vilket område vill du utvecklas?

Om du väljer relationer, vad skulle du vilja ge mer tid och uppmärksamhet?

Ju tydligare du kan beskriva vad dina värderingar innebär i vardagen, desto lättare blir det att använda dem som vägledning.

Steg 5: Bestäm hur du vill känna igen dina egna framsteg

Nu ska du skapa några mått som passar det du själv vill utveckla.

Inte för att mäta hela ditt värde som människa.

Utan för att kunna se om du rör dig i den riktning du har valt.

Om du värdesätter utveckling kan du uppmärksamma vilka färdigheter du lär dig och hur du använder dem.

Om du värdesätter ekonomisk trygghet kan du följa upp din egen ekonomiska plan och de framsteg som är relevanta för dina förutsättningar.

Om du värdesätter relationer kan du reflektera över om du ger tid och närvaro till de människor som betyder mycket för dig.

Om du värdesätter balans kan du undersöka om dina prioriteringar ger utrymme för både ansvar och återhämtning.

Det viktiga är att dina mått hjälper dig att förstå ditt eget liv.

De ska inte bara bli ännu ett sätt att kritisera dig själv.

Steg 6: Välj en handling som stämmer med dina värderingar

Avsluta med en konkret fråga:

Vad kan jag göra den här veckan som för mig närmare det jag själv värdesätter?

Det behöver inte vara någon stor förändring.

Kanske behöver du boka in tid för något som länge har blivit bortprioriterat.

Kanske vill du undersöka en möjlighet som du själv är nyfiken på, oberoende av vad andra gör.

Kanske behöver du ompröva ett mål som inte längre känns meningsfullt.

Eller så behöver du bara ge dig själv möjlighet att uppskatta något du redan har arbetat länge för att skapa.

Det handlar inte om att sluta utvecklas.

Det handlar om att låta din utveckling utgå från en riktning som du själv har valt.

En enkel vana: Upptäck när du lånar någon annans måttstock

Under den kommande veckan vill jag att du provar att lägga märke till när du börjar jämföra dig med andra.

Du behöver inte försöka stoppa varje jämförelse.

Försök bara bli nyfiken på vad som händer.

När du märker att en annan människas liv får dig att känna dig otillräcklig, ställ tre frågor:

1. Vad är det jag jämför just nu? Är det ekonomi, karriär, utseende, relationer eller något annat?
2. Är det här ett mål som betyder något för mig? Eller är det främst något som verkar eftertraktat eller imponerande?
3. Finns det något användbart att lära av jämförelsen? Om ja, vad? Om nej, behöver jag verkligen fortsätta bedöma mig själv utifrån den?

Det är inte säkert att känslan försvinner direkt.

Du kanske fortfarande känner avund, sorg eller frustration.

Men du kan börja se skillnaden mellan känslan och den slutsats du drar om dig själv.

Och efter en vecka kanske du upptäcker att vissa jämförelser återkommer särskilt ofta.

Då kan du fundera över om de speglar något du faktiskt vill förändra eller om de framför allt påverkas av vilka förväntningar du har lärt dig att leva med.

Du kan också börja göra mer medvetna val kring sådant du följer i sociala medier.

Vilka människor ger dig nya perspektiv och inspiration?

Vilket innehåll får dig att känna att du ständigt borde vara någon annanstans i livet?

Du behöver inte undvika alla människor som är framgångsrika.

Men du kan vara mer uppmärksam på vilken sorts information du väljer att ge utrymme åt i din vardag.

Du kan glädjas åt andra utan att förminska dig själv

En viktig del av att utveckla en tryggare relation till social jämförelse är att inse att två saker kan vara sanna samtidigt.

En annan människa kan ha uppnått något imponerande.

Och du kan fortfarande vara stolt över det du själv har gjort.

En vän kan få en möjlighet som du också hade önskat dig.

Och din egen väg kan fortfarande vara meningsfull.

Någon kan ha kommit längre inom ett område där du vill utvecklas.

Och det behöver inte betyda att du saknar förmåga att fortsätta lära.

Vi behöver inte förminska andra människors framgångar för att ge våra egna ett värde.

Men vi behöver heller inte förminska oss själva för att kunna uppskatta vad andra har åstadkommit.

Det finns utrymme för båda.

En annan människas framgång är inte automatiskt ett omdöme om ditt eget liv.

Det är en insikt som kan göra det lättare att möta både inspiration och avund med större nyfikenhet, utan att omedelbart börja ifrågasätta vem du är.

Vad skulle vara viktigt om du slutade försöka imponera?

Nu vill jag att du funderar över en sista fråga.

Inte vad du borde ha uppnått vid din ålder.

Inte hur ditt liv står sig jämfört med människorna omkring dig.

Inte vilka mål som skulle se mest imponerande ut för andra.

Utan något betydligt mer personligt.

Om du inte behövde bevisa för någon annan att ditt liv var framgångsrikt, vad skulle du då vilja använda din tid, energi och förmåga till?

Det kan vara en svår fråga att besvara.

Vi lever trots allt tillsammans med andra människor och påverkas av både relationer och sociala förväntningar.

Men det finns ett värde i att ibland försöka skilja mellan vad vi själva önskar och vad vi har lärt oss att andra förväntar sig.

Kanske skulle du fortfarande vilja utvecklas yrkesmässigt.

Kanske skulle du vilja bygga något eget, lära dig mer eller skapa större ekonomisk trygghet.

Men kanske skulle du också upptäcka att vissa mål inte längre känns särskilt viktiga när du inte föreställer dig hur andra kommer reagera på dem.

Och kanske skulle du börja uppskatta sådant i ditt liv som du tidigare nästan har tagit för givet.

Det betyder inte att du behöver sänka dina ambitioner.

Det kan betyda att du börjar välja dem mer medvetet.

Ditt liv behöver inte följa någon annans tidplan

Under den här serien har vi undersökt hur våra föreställningar om oss själva formas och hur de påverkar vårt sätt att tänka, känna och agera.

Vi började med de berättelser vi bär med oss från tidigare erfarenheter.

Vi utforskade varför vi ibland fastnar i överanalysering och försöker tänka oss fram till en säkerhet som inte alltid går att uppnå.

Vi pratade om självkritik, skuld och skam, och varför vi kan ta ansvar för våra misstag utan att döma ut oss själva.

Vi undersökte också hur svårt det ibland kan vara att acceptera att vi ännu inte kan något, särskilt när vi är vana vid att vara kompetenta.

Och nu har vi kommit till ytterligare ett sätt som vår självbild kan påverkas på.

Genom att vi börjar bedöma oss själva utifrån andra människors liv.

Alla de här ämnena har något gemensamt.

De handlar om hur vi tolkar oss själva.

Hur vi skapar slutsatser av våra erfarenheter.

Hur vi bedömer vår förmåga.

Och hur vi ibland börjar behandla våra egna tolkningar som om de vore den enda möjliga sanningen.

Men vi har också sett något annat.

Att vi kan lära oss att bli mer nyfikna på dessa föreställningar.

Vi kan undersöka dem.

Nyansera dem.

Och ibland upptäcka att de inte längre beskriver oss särskilt väl.

Det betyder inte att vi kan välja bort alla svårigheter eller förändra våra liv enbart genom att tänka annorlunda.

Men det betyder att vi inte alltid behöver fortsätta bedöma oss själva utifrån gamla slutsatser, orimliga förväntningar eller jämförelser som aldrig varit särskilt rättvisa.

Så nästa gång du ser någon annan uppnå något stort och märker att du börjar ifrågasätta ditt eget liv, försök att stanna upp.

Du får gärna beundra det personen har gjort.

Du får känna avund, inspiration eller längtan.

Du får också upptäcka att du själv vill förändra något.

Men innan du drar slutsatsen att du ligger efter, fråga dig:

Efter vem?

På väg mot vad?

Och är det verkligen dit jag själv vill?

För kanske behöver du inte göra mer för att hinna ikapp någon annan.

Kanske behöver du först bli tydligare med vad du själv vill att ditt liv ska innehålla.

Och när du har gjort det kan du börja använda din tid och energi till att skapa just det.

Inte för att bevisa att du är lika framgångsrik som någon annan.

Utan därför att det är viktigt för dig.

Du behöver inte leva ett liv som andra skulle välja för att kunna vara stolt över det liv du själv bygger.

Och du behöver inte komma längst för att vara på väg åt rätt håll.

Det här var den femte och avslutande delen i vår serie Det du tror om dig själv. Vår förhoppning är att serien har gett dig fler sätt att förstå de tankar, känslor och föreställningar som påverkar hur du ser på dig själv. Inte för att du alltid ska tänka positivt eller känna dig säker, utan för att du ska kunna möta dig själv med större nyfikenhet, realism och respekt.

Fördjupning och forskning

Vill du läsa mer om varför vi jämför oss med andra, hur jämförelser påverkar oss och vilken betydelse våra egna värderingar har för vårt välbefinnande? Här finns några relevanta forskningskällor.

• American Psychological Association – Taking a Closer Look at Social Comparison Theory. En forskningsöversikt om hur människor väljer jämförelsepersoner och hur olika jämförelser kan påverka självbedömningen.
• Meier & Johnson (2022) – Social Comparison and Envy on Social Media: A Critical Review. En genomgång av forskningen om social jämförelse och avund på sociala medier, inklusive varför effekterna varierar mellan människor och situationer.
• Self-Determination Theory – Goals, Values and Aspirations. Om hur olika typer av mål och motivation kan relatera till människors grundläggande psykologiska behov och välbefinnande.
• Van de Ven, Zeelenberg & Pieters (2011) – Why Envy Outperforms Admiration. Experimentell forskning om hur vissa former av avund kan bidra till motivation att förbättra den egna situationen.